Hoppa till innehåll

Livsmedelsberedskap

LIVSMEDELSBEREDSKAP

I tider av en accelererande klimatförändring i kombination med en säkerhetspolitiskt skakig omvärld är en hållbar och resilient matproduktion en utmaning för hela samhället. Kunskap från många vetenskapsområden behöver möta samhällets behov, på både kort och lång sikt. Här möts vi och diskuterar hur det ska gå till.

kl. 10.30-11.30 | Kunskapsöversikt

Synergier mellan beredskap och miljömässig hållbarhet i det svenska livsmedelssystemet – röster från forskning och civilsamhälle


LOKAL: Aula


kl. 14.15-16.00 | Rundabordssamtal och dialogaktiviteter

L1. Hållbar mat och trygg livsmedelsberedskap – men vem tar notan?

Hur skapar vi ett livsmedelssystem som både är hållbart i alla dimensioner och starkt nog att stå emot kriser? Och framför allt – vem tar kostnaden för den nödvändiga omställningen?

Varmt välkommen att delta i ett samtal om vem som är ansvarig och vem som ska betala omställningen av livsmedelssystemet. Samtalet fokuserar på behovet av en genomgripande omställning av livsmedelssystemet för att uppnå ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet, samtidigt som systemets robusthet och resiliens måste stärkas för att höja livsmedelsberedskapen. En central fråga i diskussionen är hur dessa omställningar ska finansieras.

Frågeställningar

  • Varför behövs en omställning av livsmedelssystemet? Hur hållbar är matproduktionen i Sverige? Vilka risker finns med att inte jobba för en mer hållbar och samtidigt robust matproduktion?
  • Går hållbarhet & beredskap hand i hand? Motverkar eller stärker omställningen till ett robust livsmedelssystem omställningar inom andra områden?
  • Vem bär ansvaret för att förändringen kan och ska ske? Var ska vi börja omställningen – med produktionen, konsumtionen eller allt samtidigt? Ska politiska styrmedel införas?
  • Vem ska finansiera omställningen? Ska matproducenter, konsumenter, omfördelningar eller skattehöjningar finansiera omställningen till ett hållbart och bärkraftigt livsmedelssystem?

Medverkar gör bland annat:

  • Riccardo Bommarco, professor i lantbruksentomologi, Sveriges lantbruksuniversitet
  • Helena Hansson, professor i nationalekonomi med inriktning mot jordbrukssektorns ekonomi, Sveriges lantbruksuniversitet
  • Marie Törnquist, analytiker på Lantbrukarnas Riksförbund
  • Sara Sundquist, näringspolitisk expert vid Livsmedelsföretagen
  • Helena Allard, hållbarhetsinnovatör- inriktning primärproduktion, Axfood
  • Ulrika Dahlin, beredskapsansvarig, Svensk Dagligvaruhandel
  • Jan Bertoft, författare och konsumentexpert, tidigare Sveriges konsumenter
  • Joanna Lewerentz, suppleant i bl.a. Miljö – och jordbruksutskottet (M)

Samtalsledare: Hanna Zetterberg, moderator

Medarrangör: SLU Future Food   
LOKAL: Sal XI 


L2. Cirkulär försörjningsberedskap för en resilient livsmedelsektor

Hur kan cirkulära materialflöden stärka Sveriges livsmedelsberedskap i en tid av växande säkerhets- och klimatrelaterade risker? Rundabordssamtalet samlar myndigheter, forskare och näringsliv för att utforska vägar mot mer resilienta och hållbara livsmedelssystem.

Sverige står inför ökade sårbarheter i livsmedelsförsörjningen, där globala störningar, klimatpåverkan och säkerhetspolitiska risker kräver nya angreppssätt. Cirkulär försörjningsberedskap erbjuder en modell där resurseffektivitet, lokala värdekedjor och innovativa omställningar stärker både beredskap och hållbarhet. Samtalet belyser hur offentlig sektor, näringsliv och forskning kan samverka för att utveckla cirkulära lösningar som ökar självförsörjning, skapar flexibilitet i kris och driver långsiktig innovationskraft inom livsmedelssektorn.

Frågeställningar

  • Hur kan kommuner, regioner och näringsliv bygga gemensamma strukturer för cirkulär försörjningsberedskap i livsmedelskedjan?
  • Vilka restflöden inom livsmedelssektorn har störst potential att nyttiggöras i en cirkulär värdekedja?
  • Hur skapar vi kapacitet att ställa om från linjära till mer cirkulära och lokalt förankrade livsmedelssystem?
  • Vilka praktiska exempel visar hur cirkulär försörjningsberedskap redan bidrar till ökad robusthet?
  • Hur kan forskning bidra till att identifiera hinder, innovationsmöjligheter och systemeffekter i omställningen mot cirkulära livsmedelsflöden?

Medverkar gör bland annat:

  • Cecilia Tullberg, föreståndare för FORCE, Lunds universitet
  • Henrik Barth, professor i innovationsvetenskap, Högskolan i Halmstad
  • Malin Bristow, utredare i försörjningsberedskap, Myndigheten för civilt försvar
  • Joakim Netz, universitetslektor, Tekniska högskolan vid Jönköping University
  • Rebecka Milestad, forskare på FOI och adjungerad professor i resilienta livsmedelssystem på KTH
  • Richard Knutsson, sektionschef vid sektionen för civil beredskapsutveckling, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA)
  • Erik Jakobsson, utvecklingschef och medgrundare, Energifabriken AB
  • Helena Markstedt, Public Affairs Manager, Arla Foods Sverige
  • Eva Appelqvist, senior projektledare inom offentlig måltid, RISE Livsmedel

Samtalsledare: Ulf Sonesson, RISE

Medarrangör: Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien  och Myndigheten för civilt försvar 
LOKAL: Teologiska fakultetsrummet


3. Hållbara matmiljöer för unga

Samtalet genomförs som en del av medborgarforskningsprojektet Ungas matmakt där Vetenskap & Allmänhet, i samarbete med forskare vid Karolinska Institutet och Uppsala universitet, kommer att undersöka hur ungdomars matval påverkas av deras matmiljöer.

Matmiljön är alla de fysiska, sociala, digitala, ekonomiska och politiska faktorer i omgivningen som påverkar vad en person äter, och därigenom hennes matrelaterade hälsa och påverkan på miljö och klimat.

Under 2026 kommer ungdomar i Uppsala fota av sina matinköp för att sedan analysera bildmaterialet utifrån hur de tror att miljön påverkar matval och hälsa. Därefter ska ungdomarna, i dialog med lokala beslutsfattare i livsmedelssektorn, utveckla förslag på hur matmiljöer kan förändras för att främja mer hälsosamma matval. Projektet pågår i två år och finansieras av Forte. Mer information kommer under våren 2026.

Medverkar gör bland annat:

Samtalsledare: Helle Mölsted-Alvesson, forskare på Karolinska Institutet

Medarrangör: Karolinska Institutet
LOKAL: Medicinska fakultetsrummet

För särskilt inbjudna. Kontakta oss på [email protected]