Hoppa till innehåll

HÄLSOBEREDSKAP

HÄLSOBEREDSKAP

Att människor mår bra, såväl fysiskt och psykiskt som socialt, stärker vår förmåga att som samhälle klara kriser av olika slag. Här diskuteras etisk och organisatorisk beredskap för att klara hälsokriser, vad som stärker psykisk hälsa samt hur vi bäst förvaltar lärdomarna från pandemin.

kl. 10.30-11.30 | Kunskapsöversikt

Erfarenheter från hälsokriser i världen och Sverige – teoretiska, praktiska och etiska utmaningar

  • Johan von Schreeb, professor i global katastrofmedicin
  • Maja Fjaestad, före detta statssekreterare på Socialdepartementet och expertkoordinator för samhällspolitik och beredskap på Centrum för hälsokriser.
  • Lotta Eriksson, huvudsekreterare, Statens medicinsk-etiska råd (Smer)

LOKAL: Hörsal IV

kl. 14.15-16.00 | Rundabordssamtal och dialogaktiviteter

H1. Expertis i skarpt läge: hur överbryggar vi glappen mellan forskning, policy och beslutsfattande i hälsokriser

I en kris behöver alla delar av samhället bidra. För lärosätena kan det handla både om att snabbt ställa om forskning, att upplåta resurser och lokaler, eller att vara tillgängliga med rådgivning för politiska aktörer. Hur kan kunskapsaktörer, som lärosäten, bidra med relevant kunskap i skarpt läge, stärka beslutsfattandet och bygga långsiktig beredskap?

Pandemier, extremväder och säkerhetspolitiska hot har tydliggjort behovet av snabba och informerade beslut i kris. Lärosäten besitter unik kunskap och expertis, men hur säkerställer vi att den kommer till nytta? Detta rundabordssamtal samlar forskare, beslutsfattare, praktiker och andra samhällsaktörer för ett fördjupat samtal om lärosätenas roll i skarpt läge. Med utgångspunkt i erfarenheter från covid-19 och andra kriser diskuteras hur samverkan kan stärkas, hur kunskap kan kommuniceras och användas mer effektivt, samt vilka strukturer och investeringar som krävs för framtiden. Målet är att bidra till en gemensam förståelse för hur Sveriges resiliens kan utvecklas långsiktigt och tvärsektoriellt.

Under samtalet diskuterar vi: 

  • Hur kan samarbetet mellan lärosäten, myndigheter, näringsliv och civilsamhälle stärkas innan och när det är skarpt läge?
  • Hur tar vi till vara på erfarenheter från tidigare kriser för att stärka framtida beredskap?
  • Hur kan samverkan och beredskap integreras som en naturlig del av forskarrollen? Bekräftade forskare med olika perspektiv från olika vetenskapliga discipliner

Medverkar gör bland annat:

Samtalsledare: Johan von Schreeb, professor i global katastrofmedicin och föreståndare för Centrum för hälsokriser, samt Maja Fjaestad, före detta statssekreterare på Socialdepartementet och expertkoordinator för samhällspolitik och beredskap på Centrum för hälsokriser.

Medarrangör: Centrum för Hälsokriser
LOKAL: Gamla konsortierummet

H2. Etisk beredskap i hälsokriser – från covid till krig

När krisen slår till – vare sig det handlar om pandemi, naturkatastrof eller väpnad konflikt – drabbas inte bara samhällsfunktioner och infrastruktur. Människors psykiska hälsa, sociala sammanhang och tillit till samhället sätts också på prov. Hur förvaltar vi kunskapen från pandemin och Försvarsmaktens erfarenheter för att stärka både den sociala resiliensen och den etiska beredskapen? Vilka principer ska vägleda oss när beslut måste fattas snabbt under osäkerhet? Och hur använder vi vetenskaplig expertis på bästa sätt när experter är oeniga?

I detta rundabordssamtal möts representanter från Statens medicinsk-etiska råd, forskare från olika discipliner, praktiker med erfarenhet från både civil- och försvarsmaktens krisorganisation, civilsamhällesorganisationer, beslutsfattare, journalister och kommunikatörer för att utforska hur vi bygger kunskap och etisk kompetens som stärker social resiliens inför nästa kris.

Medverkar gör bland annat:

Samtalsledare: Ulrika Björkstén, generalsekreterare, Vetenskap & Allmänhet

Medarrangör: Statens medicinsk-etiska råd (Smer)
LOKAL: Hörsal IV

H3. Så mår vi bra – vägar till välmående hos äldre

God psykisk hälsa är viktig för att kunna hantera livets utmaningar och bidra till samhället, inte minst i tider av osäkerhet. Att åldras behöver inte innebära att måendet försämras, och många äldre mår bra trots olika begränsningar. Samtidigt är det den åldersgrupp där störst andel får läkemedel mot depression.

Vad är viktigt för att må bra som äldre? Hur kan välmående förstås och mätas? Hur kan kunskap om detta användas för att utveckla och följa upp prioriteringar  och insatser – av äldre själva och av aktörer inom vård och omsorg, politik, civilsamhälle och offentlig förvaltning?

Vid detta rundabordssamtal samlar vi aktörer från olika delar av samhället för att diskutera vad som är viktigt för äldres psykiska välbefinnande. Äldres egna erfarenheter möter perspektiv från vård och omsorg, politik och forskning.

Medverkar gör bland annat:

Samtalsledare: Elin Inge, forskare vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap; Socialmedicin/CHAP, Uppsala universitetet

Medarrangör: EU-projektet RE-MEND som syftar till att ta fram ny kunskap om förebyggande av psykisk ohälsa och Familjen Kamprads stiftelse 
LOKAL: Seminarierum V

H4. När krisen slår till: Hur säkrar vi ett jämlikt och specialiserat omhändertagande av sexuellt våldsutsatta

Sexuellt våld ökar under kriser, medan samhällets stöd ofta blir som mest sårbart. Hur skapar vi en robust nationell beredskap som garanterar specialiserad vård, spårsäkring och långsiktigt stöd – oavsett var i landet man bor och oavsett krisläge?

Krig, samhällsstörningar och kriser förvärrar risken för sexuellt våld och försvårar tillgången till stöd. Samtidigt varierar rutiner, kompetens och samverkan kraftigt över landet. Samtalet samlar forskare, myndigheter, vård, polis och civilsamhälle för att diskutera hur Sverige kan bygga en nationell beredskap för omhändertagande av sexuellt våldsutsatta – från akut spårsäkring till långsiktig traumabehandling. Vi lyfter erfarenheter från Nationellt centrum för kvinnofrid, och svensk hälso- och sjukvård, internationella krav (Istanbulkonventionen, EU-direktiv), och hur digitala lösningar kan möjliggöra jämlik vård även vid kris.

Under samtalet diskuterar vi: 

  • Hur säkrar vi akut omhändertagande, spårsäkring och medicinskt stöd vid sexuellt våld under samhällsstörningar eller krig?
  • Vilken nationell beredskap behöver byggas – organisatoriskt, kompetensmässigt och digitalt – för att garantera jämlik specialiserad vård i hela landet?
  • Hur stärks samverkan mellan hälso- och sjukvård, rättsväsende, socialtjänst och civilsamhälle vid kris när utsattheten ökar men resurserna minskar?
  • Hur kan långsiktig traumabehandling och stöd till våldsutsatta säkras även när systemet är pressat?

Medverkar gör bland annat:

Samtalsledare: Åsa Johansson Palmkvist, utredare, Vetenskap & Allmänhet

Medarrangör: Nationellt centrum för kvinnofrid, Uppsala universitet

Tillbaka till programmet