Hoppa till innehåll

KLIMATBEREDSKAP

KLIMATBEREDSKAP

Klimatförändringen påverkar redan hela samhället. God beredskap för att hantera denna pågående kris handlar både om hur vi minskar utsläppen och hur vi anpassar oss till de klimatförändringar som redan sker. Här möts olika sektorer och olika vetenskapsområden för att diskutera åtgärder och nödvändiga beslut.

kl. 10.30-11.30 | Kunskapsöversikt

Synergier mellan klimatanpassning, biologisk mångfald och beredskap – från städer till ett landskapsperspektiv


LOKAL: Hörsal X

kl. 14.15-16.00 | Rundabordssamtal och dialogaktiviteter

K1. Jordhälsa ur ett beredskapsperspektiv
– hur ska våra odlingssystem se ut i praktiken för att främja jordhälsa, kolinlagring och beredskap?

Jordbruket utgör idag en betydande källa till utsläpp av växthusgaser till atmosfären. Enligt IPCC:s framtidsscenarier krävs därför en omställning av jordbruket för att vi ska lyckas motverka klimatförändringarna. 

Genom bland annat ökad kolinlagring i jorden har jordbruket förutsättningar att gå från kolkälla till kolsänka. Kolinlagring i jordbruket går även hand i hand med ökad jordhälsa, biologisk mångfald och livsmedelsberedskap. Genom att bygga odlingssystem som sätter jordhälsa och kolinlagring i fokus kan vi minska beroendet av insatsmedel och skapa en beredskap i vilka grödor som odlas på våra fält.

Under samtalet diskuterar vi tillsammans: 

  • Vilka samhällsvinster finns och hur kan politiken stötta en omställning?
  • Vad säger forskningen om kolinlagring i jordbruksmark?
  • Vilka forskningsfrågor behöver utforskas ytterligare? 
  • Vilka hinder finns för att införa nya odlingssystem enligt praktiker?

Medverkar gör bland annat:

Samtalsledare: Lova Brodin, Svensk Kolinlagring

Medarrangör: Svensk Kolinlagring och Familjen Kamprads stiftelse
LOKAL: Utställningsrummet

K2. Dags att ta ansvar för klimatanpassning utifrån ett landskapsperspektiv!

Klimatförändringarna ökar behovet av klimatanpassningsåtgärder i våra städer och samhällen. Erfarenheter från både forskning och praktik visar dock att arbetet ofta går långsamt, särskilt när klimatutmaningar såsom översvämning, torka och stigande havsnivåer spänner över stad och land, ägandeförhållanden och ansvarsnivåer. Samtidigt krävs holistiska lösningar som tar utgångspunkt i funktionella behov och typer av processer, snarare än punktinsatser eller förflyttning av riskområden.

Detta rundabordssamtal syftar till att diskutera ansvar för klimatanpassningsåtgärder utifrån ett bredare landskapsperspektiv, det vill säga där klimatutmaningar och klimatinsatser förstås och hanteras som delar av ett sammanhängande system. I ett sådant perspektiv behöver man hantera både naturgivna förhållanden och människor som delar av samma landskap.

Under samtalet diskuterar vi tillsammans: 

  • Vem ska ta ansvar för klimatanpassningsåtgärder utifrån ett holistiskt landskapsperspektiv?
  • Vilka styr- och samverkansformer behöver utvecklas för att möjliggöra genomförandet av klimatanpassningsåtgärder utifrån ett landskapsperspektiv?
  • Vilka kunskaper hos beslutsfattare, tjänstepersoner och invånare krävs för att utveckla och genomföra klimatanpassningsåtgärder utifrån ett landskapsperspektiv? 

Medverkar gör bland annat:

Samtalsledare: Anders Larsson, agr. dr. och universitetslektor, Sveriges lantbruksuniversitet

Medarrangör: SLU Urban Futures
LOKAL: Nya konsistorierummet

K3. Målkonflikter i markanvändning

Beslut om markanvändning innebär ofta svåra politiska avvägningar mellan konkurrerande samhällsmål. Samtalet sätter fokus på hur politiska prioriteringar kan bidra till en balanserad och långsiktigt hållbar markanvändning, där skydd av åkermark, biologisk mångfald, klimatanpassning, energiomställning samt behov av stadsutveckling och exploatering vägs mot varandra.

Samtalet ska belysa hur beslut inom ett område får konsekvenser för andra och hur kortsiktiga behov kan stå i konflikt med långsiktiga mål om försörjning, resiliens och hållbar utveckling. Genom dialog och erfarenhetsutbyte diskuteras hur politiken kan skapa tydligare prioriteringar, bättre samordning och mer välgrundade beslut för att hantera målkonflikter och hitta en fungerande balans mellan olika intressen

Medverkar gör bland annat:

Samtalsledare: Åsa Knaggård, docent i statsvetenskap, Lunds universitet

Medarrangör: LU Land – En samverkansplattform om markanvändning för en hållbar framtid och BECC – Biodiversity and Ecosystem services in a Changing Climate
LOKAL: Humanistiska fakultetsrummet

K4. Effektiv klimatkommunikation för beteendeförändringar

Det finns ett glapp mellan forskning om hållbarhet och hur människor faktiskt agerar. Det handlar oftast inte om bristande information, utan om identitet, grupptillhörighet och hur budskap formuleras. I ett nystartat forskningsprojekt samlar vi er som jobbar med hållbarhetsbudskap och klimatkommunikation och vill vara med och utveckla ny kunskap om hur man får till förändringar.

Detta är en första workshop där era erfarenheter och idéer utgör själva råmaterialet. Vad är era erfarenheter av hållbarhets- och klimatkommunikation när det gäller olika målgrupper. Kan vi gemensamt identifiera kommunikationsstrategier som stärker, snarare än hotar, och vad är olika gruppers benägenhet att faktiskt ta till sig och agera utifrån forskning?

Medverkar gör bland annat:

Samtalsledare: Lotta Waesterberg Tomasson, Vetenskap & Allmänhet

Medarrangör: Vetenskap & Allmänhet (Effekt – hållbar kommunikation för beteendeförändringar)
LOKAL: Sal I

För särskilt inbjudna. Kontakta oss på [email protected]

K5. På väg till en grön akademi: Hur kan forskningsfinansiering användas positivt i omställningen?

Det finns mycket forskning om en grön omställning av samhällen – men grön forskning diskuteras sällan. Nu tar vi nästa steg med ett rundabordssamtal där vi utforskar forskningsfinansieringens roll i omställningen till en hållbar forskningssektor.

Forskningssektorn har historiskt spelat en central roll i att visa vägen mot hållbara lösningar inom en rad områden. Men hittills har blicken sällan riktats inåt: hur hållbara är våra forskningsaktiviteter? Vilka förändringar krävs för att den gröna omställningen ska nå in i akademin själv? Många lärosäten har ambitiösa hållbarhetsplaner, men de verkar oftast inte nå hela vägen ut i forskningsvardagen. I rundabordssamtalet fokuserar vi i stället på den roll som forskningsfinansiering – offentlig och privat – kan spela i framtiden. Krav på att överväga hållbarhetsaspekter i ansökningar om forskningsmedel ställs i allt fler europeiska länder. Hur skulle en svensk modell kunna se ut, så att forskningsmedel kan användas som ett aktivt verktyg i den gröna omställningen?

Under samtalet diskuterar vi tillsammans: 

  • Hur kan offentliga och privata finansiärer tillsammans driva omställningen framåt?
  • Vilka positiva incitamentsstrukturer kan katalysera engagemang hos forskare?
  • Hur ser erfarenheter och goda exempel från andra länder ut, där hållbarhetsaspekter integrerats i forskningsfinansiering?

Medverkar gör bland annat:

Samtalsledare: Annika Moberg, kommunikatör, Stockholms universitet

Medarrangör: Sveriges unga akademi
LOKAL: Juridiska fakultetsrummet

Tillbaka till programmet