Hoppa till innehåll

SOCIAL RESILIENS

SOCIAL RESILIENS

Att människor kan mötas, skapa sociala nätverk och arbeta tillsammans stärker vår förmåga att som samhälle hantera kriser av olika slag. Här utbyter vi kunskap och erfarenheter och diskuterar vilka typer av samverkan och vilka beslut som skapar goda förutsättningar för social resiliens i såväl stad som landsbygd.

kl. 10.30-11.30 | Kunskapsöversikt

Tillit och samordning i civilsamhället

  • (inställt pga SJUKDOM) Det splittrade Sverige: Resultat från Gemenskapsbarometern 2024
    Lars Trägårdh, forskare vid Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF), Uppsala universitet
  • Att bygga motståndskraft i landsbygder – lokala resurser och insikter från forskningen
    Veronica Strandh, forskare vid Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet
  • Civilsamhällesresiliens i krig – insikter från en studie av judiskt liv och kultur i Ukraina 
    Zhanna Kravchenko, och Noomi Weinryb, forskare vid Institutionen för samhällsvetenskaper, Södertörns högskola
  • Magnus Karlsson, professor vid Institutionen för civilsamhälle och religion vid Marie Cederschiöld högskola

LOKAL: Hörsal IX

kl. 14.15-16.00 | Rundabordssamtal och dialogaktiviteter

S1. Ideellt engagemang som motståndskraft

Den höga nivån av ideellt engagemang lyfts ofta fram som en unik styrka i det svenska samhället. Inte minst när det kommer till motståndskraft i en kris eller ett krig kan föreningar och andra organisationer som samlar ideellt engagerade utgöra en resurs. Men hur ser möjligheterna ut för det civila samhället att bidra till den civila beredskapen?

Forskning visar att det ideella engagemanget är ojämnt fördelat i befolkningen, och att ett stort engagemang ofta hänger ihop med en rad andra faktorer, så som hög utbildning och ekonomisk stabilitet. Det ideella engagemanget är dessutom under förändring, både när det gäller hur och varför människor engagerar sig. 

Medverkar gör bland annat:

  • Adelina Abazi, utvecklingssekrerare, Malmö stad
  • Nasir Ahmad Arif, Imam/Själavårdare, Ayshamoskén
  • Victoria Asp, verksamhetsansvarig för området försvarsvilja och därtill senior analytiker på Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet vid Försvarshögskolan
  • Ylva Berglund, utredare, Studieförbunden i samverkan
  • Anna Bergring Ekstrand, Ideella Sverige
  • Hasnain Govani, projektledare, Myndigheten för civilsamhälle och unga (MUCF)
  • Mattis Ekestaf projektledare, NOD
  • Anna-Karin Hamrén, sektionschef, Myndigheten för Civilt Försvar (MCF)
  • Johan Hjelm, Försvarsdepartementet
  • Jeremija Isakovic, projektledare, NOD
  • Magnus Karlsson, professor vid Institutionen för civilsamhälle och religion på Marie Cederschiöld högskola
  • Lisa Kings, docent och lektor i socialt arbete, Södertörns högskola
  • Minna Lundgren, forskare i sociologi och verksam vid Risk and Crisis Research Centre (RCR) vid Mittuniversitetet
  • Maria Lundkvist, beredskapssamordnare, Malmö stad
  • Jessica Liander, ordförande, Stockholms studentkårers centralorganisation
  • Ellen Lindahl, Uppsala kommun
  • Mathias Mellgren, head of public affairs, Svenskt Friluftsliv
  • Maja Neiman, generalsekreterare, Unga Forskare
  • Elin Nilsson, riksdagsledamot (L)
  • Ida Selbing, forskare, Totalförsvarets forskningsinstitut
  • Hanna Westerén, riksdagsledamot (S)
  • Victor Åström, generalsekreterare, Ideella Sverige

Under samtalet diskuterar vi tillsammans: 

  • Hur kan civilsamhällesorganisationer användas som kanaler uppåt – från medborgare till beslutsfattare – i tider av kris eller krig? 
  • Vilken betydelse har skillnader i ideellt engagemang (vem som engagerar sig, hur och varför) för det civila samhällets roll i den civila beredskapen?
  • Vilka politiska initiativ skulle kunna stärka ideellt engagemang som en källa till motståndskraft i kris eller krig?

Samtalsledare: Amanda Bengtsson, projektledare, NOD

Medarrangör: NOD Sverige
LOKAL: Sal VIII

S2. Hur stärker vi social resiliens i befintliga bostadsområden?

Social hållbarhet är både ett centralt mål och en stor utmaning i arbetet med befintliga bostadsområden. Många områden präglas idag av sociala utmaningar såsom ensamhet, ohälsa, missbruk, segregation, social utsatthet och arbetslöshet samt en ökande andel äldre.

Dessa utmaningar är ofta nära sammanflätade med den byggda miljöns utformning, tillgång till mötesplatser och möjligheter till delaktighet. Samtidigt pågår ett växande antal initiativ där kommuner, civilsamhället och fastighetsägare samarbetar i områdesutveckling. Genom platsbaserade insatser såsom sociala innovationer, trygghetsundersökningar och omgestaltning av gemensamma ytor och utveckling av lokala funktioner skapas nya förutsättningar för sociala relationer, trygghet och gemenskap. Detta rundabordssamtal syftar till att gemensamt utforska hur social resiliens kan stärkas genom omvandling av den byggda miljön och långsiktigt samarbete mellan civilsamhället och olika medborgargrupper, fastighetsägare och kommuner.

Under samtalet diskuterar vi tillsammans: 

  • Vilka konkreta insatser i den byggda miljön kan kommuner, civilsamhälle och fastighetsägare prioritera för att stärka social resiliens i befintliga bostadsområden?
  • Hur kan samverkansmodeller mellan kommun, civilsamhälle och fastighetsägare utformas för att möjliggöra långsiktighet, tydlig ansvarsfördelning och effektiv användning av resurser?
  • Vilka finansieringsarrangemang stödjer gemensamt ansvarstagande och kontinuitet i områdesutveckling?

Medverkar gör bland annat:

Samtalsledare: Lina Berglund-Snodgrass, SLU Urban Futures

Medarrangör: SLU Urban Futures
LOKAL: Mat-Nat fakultetsrum

S3. Hur vaccinerar vi mot desinformation?

Desinformation kan påverka människors uppfattningar, underminera tilliten till samhällsinstitutioner och försvåra evidensinformerat beslutsfattande – inte minst i tider av kris och osäkerhet. Under ett valår blir frågan särskilt aktuell, då spridning av vilseledande information också kan utgöra en risk för demokratiska processer. Vad gör människor mer eller mindre mottagliga för desinformation – och hur kan vi stärka samhällets motståndskraft mot vilseledande budskap?

Vi delar praktiska erfarenheter och diskuterar vad forskningen säger om mottaglighet för desinformation och vilka metoder som kan minska dess genomslag.

Under samtalet diskuterar vi tillsammans:

  • Vilka faktorer påverkar mottagligheten för desinformation? 
  • Ser skydds- och riskfaktorerna för desinformation olika ut beroende på vilket ämne/område desinformationen handlar om?
  • Går det att förebygga mottaglighet för desinformation, vilka är framgångsfaktorerna?
  • Vad vet vi om effekterna av korrigerande information vid felaktiga uppfattningar? 
  • Vilken typ av instruktioner eller information kan förbättra människors förmåga att utvärdera faktauppgifterna i politiska argument?
  • Vilken roll kan folkbildning spela i att förebygga desinformation? 

Medverkar gör bland annat:

Samtalsledare: Sharon Jåma, moderator

Medarrangör: Myndigheten för psykologisk försvar (MPF)
LOKAL: Hörsal X

S4. Konsten, kulturen och bildningens roll för ett motståndskraftigt samhälle

I propositionen Totalförsvaret 2025-2030 (Prop. 2024/25:34) lyfts ett fritt och livaktigt kulturliv som betydelsefullt vid krigsfara och krig. Välkommen till ett samtal om den samtida kulturens, kulturlivets och bildningens betydelse i fred såväl som vid höjd beredskap – för kritiskt tänkande, social sammanhållning och människors förmåga att bearbeta svåra händelser.

Under samtalet diskuterar vi tillsammans:

  • Vilken betydelse har konst, kultur och bildning för ett motståndskraftigt samhälle – och vilken roll får de vid kris och krig?
  • Hur planerar man i fredstid för ett livaktigt och fritt kulturliv i händelse av höjd beredskap?
  • Hur mycket bör politiken styra vid höjd beredskap eller krig? I vilken utsträckning kan eller bör den konstnärliga friheten begränsas?

Medverkar gör bland annat:

Samtalsledare: Monica Svantesson, verksamhetskoordinator KRAFT, Institutet för Framtidsstudier.

Medarrangörer: Kunskapsområde nätverket Kultur i kris och krig, Campus Totalförsvar och KRAFT, Institutet för Framtidsstudier.
LOKAL: Hörsal IX

S5. Förutsättningar för ett starkt civilsamhälle på landsbygder

Sverige står inför uppgiften att snabbt stärka sin beredskap för kriser och krig. Det lokala civilsamhället har en viktig roll i att bygga ett mer motståndskraftigt samhälle, men prioriteringar och insatser utgår ofta från villkor i städer. Vad krävs för att bygga motståndskraftiga samhällen på landsbygden, i vardagen såväl som i kris och krig? 

Krisberedskapsforskning och landsbygdsforskning är forskningsfält som ofta hålls åtskilda. I det här samtalet kommer du få ta del av hur lärdomar från båda fälten kan stärka det praktiska arbetet med att stärka resiliens i olika typer av landsbygder. Vi tar del av forskning kring förutsättningar för entreprenöriell utveckling på landsbygden och får ta del av exempel på arbete runtom i landet. Samtalet riktar ljuset mot gemensamma utmaningar men framför allt på befintliga resurser och styrkor i landsbygder. Hur kan dessa resurser tas tillvara och stärkas ytterligare? 

Samtalet utgår från praktiska exempel och vi tar gärna del av dina erfarenheter. 

Under samtalet diskuterar vi tillsammans:

  • Vilka är förutsättningarna för starka lokala civilsamhällen på olika landsbygder? 
  • Hur kan det offentliga stötta och stärka ideella och privata initiativ? Hur kan samverkan ske för att skapa goda förutsättningar för samarbetet? 
  • Hur tar vi till vara på kunskap och erfarenheter från lokalsamhällen i mindre kommuner och glesbygd runtom i Sverige för bättre forskning och beslutsfattande kring beredskap?

Medverkar gör bland annat:

Samtalsledare: Lena Söderström, projektledare Vetenskap & Allmänhet

Medarrangör: Familjen Kamprads stiftelse
LOKAL: Seminarierum III

Tillbaka till programmet